E D I T A

En läskigt skön känsla rusade igenom kroppen när jag vaknade... det är 27e idag.
Trots att det snurrade i huvudet för att jag ännu en dag sovit för länge så var det helt skönt!

27e är en bra dag, varje år. Iallafall dom senaste typ 15 som jag minns... Ett lugn tar över kroppen och man blickar tillbaka och känner, fan vad bra det har gått ändå.
Egentligen är det ju det man ska göra på nyår, fira det gånga året och välkommna det nya. Jag firar ju inte idag direkt, det hade varit lite udda, lite ensamt? Haha! Nej men jag tar mig tid att se tillbaka, först på det här året och även dom innan.
Det här är utan tvekan det året då mest saker inträffat, under ett års tid då.
Allt man fruktade och aldrig trott var möjligt, och allt man ville men ansåg omöjligt, allting hände. Nu när jag tänker på det så känner jag inte mycket, visst sorg för vissa saker var jävligt jobbiga, vissa kan jag fortfarande inte fatta att det verkligen har hänt. Andra har jag faktiskt rent av bara svaga minnen av. Trots att det betydde mycket just i den stunden.
Så jag sitter här och hyllar ännu ett år som gått, fast det här är mer speciellt.
Det här året blev jag jag. Jag blev lite mer den Edita jag alltid velat vara. Det gick rätt snabbt så tom jag hade svårt att hänga med, men nu har väl alla vant sig vid det.
En tråkig sak är att jag inte skrivit så mycket. Inget alls nästan som jag tycker har blivit sådär bra bara. Men det är sånt man får ta I guess. För övrigt har det mesta varit lyckat liksom...

Minnen

Svega ce bit', al' prijatelja nece
svega ce bit', al' nece biti srece
svega ce bit', pusti, suza nek tece
kad se prijatelji rastaju

Nocas mi ne budi ljut
jer i nebo se sprema na put
ko da nista ne ostaje tu
kad se prijatelji rastaju

Znam da cu opet vas sresti
negdje zajedno mi cemo sjesti
ali tuga ce ostati tu
kad se prijatelji rastaju...