Truth hurts.
Nej, jag kom på det... Jag orkar inte förklara mig!Även om det känns som att jag gör fel, även om jag är tvingad till att göra det här till en "grej" nu så vet ju jag att jag inte gör något fel och det är det som tvingar mig till detta oacceptabla beteendet.
Ska jag förklara mig för folk?
Nej men hur mycket jag än älskar dig/er så va fan, jag gör väl ändå vad jag vill? Och vad jag känner för?
Eller hur?
Jag vill bara be om att ni inte använder saker emot mig, saker som jag berättar för att jag är så stolt. Även om det är något jag var stolt över. Vill inte att någon tar det här fel... och hoppas inte någon gör det!
Jag vill inte heller att någon av er tar åt sig av detta. Bara det att jag kommer bli lite kallare nu märker jag. Det brast något inom mig alldeles precis. Det gjorde inte såå ont, det var mer som ett wake up-call!
Jag älskar er, till döds, om så. Men, ja... det finns ett men... era ord, era åsikter påverkar mig. Saker gör ont och självklart andra gör mig ledsen och också arg.
För ja, jag bryr mig om vad ni tycker, jag skiter i alla andra! Jag vet, man säger ju "ens vänner är dom som vet allt om en men ändå älskar en" .
Det gör den.
