.
När vi stod där på helig mark
Jag sträckte fram min hand, och
du höll kvar den, en aning för
länge. För att jag skulle titta upp.
Se i dina ögon det jag alltid kommer
att älska. Dina läppar sa bara tack.
Men dina ögon uttryckte en sådan
Otroligt vacker och djup tacksamhet.
När tystnaden talade.
publicerade du ändå dikten? fast du tyckte att de va dåligt?? ne razumijem te, objaSNI Miiiiiiiii!!!!!!!!!!!!!!
Herre MIN GUD! Ta det lugnt... Jag sa att det var dåligt för ju fler gånger jag läste det, desto mer förlorade det sin mening! Och känslan jag hade i den stunden försvann... Boze dragi kako ne kontas? :P
Ocekivala sam vise od tebe, stvarno.. HAHAHA!
NÖRD! Skaffa en egen jävla blogg!
Jaaså? hehe ko da su neke alvarliga anledningar .. hmm:P Jaa det tror jag också dem flesta hade det bra .. neka det är bra :)
